Det sägs ofta att nervositet känns i magen: många känner en kittlande känsla i magen när de är nervösa eller spända. Det sägs till och med att tarmen är människans andra hjärna. Men vad innebär det egentligen?

I människans tarmsystem lever biljontals mikrober – det är över tio gånger fler än antalet celler i människokroppen. Räknat i vikt motsvarar det cirka 2 kilo! Merparten av mikroberna i tarmen är bakterier, men det finns även jästarter och virus. De producerar till exempel K-vitamin som kroppen behöver och kortkedjiga fettsyror (SCFA) som de för tarmhälsan mycket viktiga slemhinnecellerna i tjocktarmen behöver som energi.

Hjärnan kommunicerar med mikroberna i tarmen via en koppling mellan tarmen och hjärnan den s.k. gut-brain axis. Denna dubbelriktade förbindelse skapas genom neurologiska och hormonella kopplingar: Vagusnerven går mellan hjärnan och tarmen och förmedlar i huvudsak information från tarmen till hjärnan. Den hormonella kopplingen i sin tur fungerar längs hypotalamus-hypofys-binjure-axeln (HPA, hypothalamic-pituitary-adrenal axis). HPA-axeln är ett viktigt nerv- och hormonsystem som reglerar stressreaktioner.

En viktig faktor i kopplingen mellan hjärnan och tarmen är också verksamheten i tarmslemhinnans immunsystem. Via den har mikroberna i tarmen stor inverkan på människokroppen.

”Känslan” i tarmen påverkar även sinnesstämningen

Mikroberna i tarmen deltar i produktionen av signalsubstanser som är nödvändiga för hjärnan. I hjärnan har signalsubstanserna ett samband med till exempel vår sinnesstämning. För den mentala hälsan är det med andra ord viktigt att se till att även tarmen mår bra. Och på motsvarande sätt påverkar det psykiska välbefinnandet även tarmens verksamhet.

Till exempel stress kan påverka tarmsystemet via HPA-axeln. Stress kan även påverka tarmpermeabiliteten, eftersom stresshormonet kortisol kan påverka tarmslemhinnans konsistens och mikroberna i tarmen. Detta kan leda till att den normala bakteriestammen i tarmen försvagas och att nya bakteriearter som kan vara skadliga för hälsan etablerar sig i tarmen. När tarmpermeabiliteten ökar kan allt större föreningar tränga genom tarmen in i blodomloppet där det kan hända att de aktiverar immunsystemet.

Fibrer för tarmen – näring för mikroberna, välbefinnande för hjärnan

Fibrer är kolhydrater som kroppen inta kan bryta ner. Fibrer kommer därför ner intakta till tjocktarmen där de fungerar som näring till mikrober. Fibermängden och kvaliteten i kosten vi får i oss har stor inverkan på mikroberna i tarmen.

För mikroberna verkar en kombination av olika fibrer vara mest fördelaktig, och därför är det bra att äta många olika slags fullkornsprodukter, grönsaker, frukter, bär och baljväxter.

Enligt undersökningar verkar det som att fettmängden och -kvaliteten i kosten också påverkar tarmbakterierna, vilket i sin tur kan ha direkta eller indirekta effekter i människokroppen.

Det bedrivs för närvarande mycket forskning om hur mikroberna i tarmen påverkar hälsan och även hjärnan, och förståelsen för denna koppling ökar hela tiden. Det kan faktiskt hända att många av de effekter som kosten har på människokroppen förmedlas just via mikroberna i tarmen.